söndag, september 24, 2006

Tacka vet jag biogas!

Här är en dagsfärsk liten sedelärande historia. Jag kör ju en dieselvolvo (0,60 l/mil) och en Skoda Felicia (0,56 l/mil). Jag har blivit uthängd i TV4 och replikerat i Östgöta Corren (se nedan):

Idag var jag och hustrun i Jörgen Johansson-land (Arboga). Centrum hade tomma lokaler och min svåger antydde att något måste göras.
Vi åkte hem över Katrineholm, där jag tankade 48 liter. Efter 500 m på Oppunavägen dog bilen och stannade. Jag hade tankat bensin, inte diesel (kör mest Skoda...). Efter en kamratlig dialog där jag försökte hävda att felet var min hustrus (fråga mig inte varför) tillkallades så småningom en bärgare. Vi liftade med två trevliga Göteborgare och hann precis till tåget. Onödigt. Som väl är är mitt humör fortfarande gott efter valnatten.
Sens moral. Med biogastankmunstycken riskerar du aldrig att tanka fel bränsle....
.................................................
Replik in Corren i augusti 2006:
Jag tror att Corren och jag är överens om att miljöfrågorna är mycket viktiga, att Sverige behöver en ny borgerlig regering och att ett starkt centerparti ger denna nya regering en nödvändig och stark miljöprofil.

Föreningen Gröna Bilister betygsätter dagens bilar och ger självfallet högst miljöpoäng åt de nya som kan drivas förnybart. Samtidigt kommer under överskådlig tid de allra flesta av oss att utnyttja den bilpark som finns.

Kan man driva på för en kraftfull omställning till förnybara bränslen med en rad skarpa förslag – som centerpartiet och jag verkligen gör- och ändå inte själv omgående inköpa ny miljöbil eller nya miljöbilar? Kan man ha två bilar i sitt hushåll eller får man bara ha en? Är det ok att köra begagnade bilar?

Användningen av förnybara drivmedel ökar nu i en takt som gör att den kritiska faktorn snart kommer att vara tillgången på drivmedel, inte brist på miljöbilar. De stora volymerna förnybara drivmedel används av oss alla genom snart 5-10 procents låginblandning av etanol och rapsolja i all bensin resp. diesel. De rena miljöbilarna som drivs på etanol, biogas eller rapsolja bör utvecklas marknadsmässigt, där förutsättningarna är bäst lämpade. Till betydande del är detta i större städer och tätorter där man har nära till tankställen och kortare körsträckor. På landsbygden med längre avstånd och längre till mackarna kan de rena miljöbilarna idag vara svårare att ”räkna hem” både miljömässigt och ekonomiskt.

Ofta är där en bränsleeffektiv och modern t ex dieselbil ett bra val även från miljösynpunkt.

Vårt eget bilval är just nu en ”begagnad Volvo kombi diesel” (xc 70) av 2003 års modell. Den förenar fyrhjulsdrift och säkerhet – vi kör mycket och en del häst- och andra transporter – med rel låg bränsleförbrukning (0,6 l/mil).

Jag har gott samvete i denna fråga genom att av all kraft driva på utvecklingen av förnybara drivmedel i alla dess former, driva på för allt högre låginblandningsprocent och fler miljöbilar och samtidigt själv använda en rätt miljövänlig svensk dieselbil som körs mycket försiktigt.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (c)